Jag vet lika väl som ni att många undrar hur jag känner inför
framtiden för min del.
Om jag är rädd för vad som kommer hända eller om jag
har insett det ännu att min tid på jorden är begränsad till
ca ett år bara.
Och jag vet inte riktigt vad jag känner.
Jag är rädd för att lämna allt som jag känner till och lämna
alla mina vänner med sorg.
Men ändå känner jag ett sorts lugn över det hela.
Jag är säker på att man hamnar på ett tryggt ställe och när jag tänker
på vilka som väntar på mej så känns det genast lite bättre.
Men att lämna ett liv som knappt är påbörjat känns inget vidare.
Sen om ni vill höra något som har hjälp mej lite , många gånger när jag har varit
ledsen över någon som har gått bort.
Så tänk så att de människor som har gått bort är de som är för bra för jorden.
Och de människor som dör är de som har gjort något oförlåtligt.
En människa man älskar dör aldrig, dom somnar bara in och går lite i förväg
men lever vidare via minnen och i hjärtat.
Jag som har förlorat 3st vet att dom aldrig dog igentligen.
Det låter kanske löjligt men alla som har förlorat någon vet att dom finns kvar
och är hos en hela tiden. Man känner det.
Så ha det i åtanke om ni skulle förlora någon som står er nära,
de har kommit till ett mycket vackrare ställe, och de försvinner aldrig
förr eller senare ses ni igen .
Gör något fint av livet.
Fridens possitiva liljor
